Söndagar är alltid lite tröga. Tröga på ett bra sätt. Man har absolut ingenstans brottom utan kan i lugn och ro fundera ut dagens aktiviteter, om man vill aktivera sig. Själv har jag haft super inspirerande och lärorika dagar bakom mig och kan inte vänta med att få verkställa allt jag lärt mig. Bland annat så ser jag nu på färg med helt andra ögon. I fredags hade vi en intensiv åtta timmars föreläsning om färglära och på vilket sätt man kan utnyttja färger för att skapa olika upplevelser och känslor i inredningen. Jag lyssna och försökte nappa upp allt med att skrev ner så mycket som bara möjligt. Kan tala om att jag aldrig har haft fysiskt så ont i mina ögon som jag hade i slutet av denna dag. Vem skulle ha kunnat ana att färganalysering skulle kunna vara så fysiskt påfrästande 🙂 Men super inpirerande och intressant var det. 

Återkommer med mitt nya projekt som jag faktiskt fick inspiration till innan fredagens färglära kursdag. 

—

Kaksi hyvinkin inpiroivaa ja intensiivistä päivää takana. Perjantaina osallistuin kahdeksan tunnin mittaiselle luennolle väriopista ja millä tavoin värejä tulisi ja voi hyödyntää sisustukessa halutessaan luoda tunne- ja tunnelma kokemuksia. Voin kertoa että oli erittäin mielenkiintoinen luento ja parhaani mukaan yritin kuunella ja kirjata ylös kaiken tulevaisuutta varten. Silmiini ei ole myöskään koskaan koskenut niin paljon kuin näiden kahdeksan tunnin jälkeen. Kukapa olisi arvannut että väreiden analysoiminen voisikaan olla niin fyysistä puuhaa 🙂 

Oh my, vilket fint väder vi har fått njuta av i dagar hmm.. många. Solisarna har hållits på näsan titt som tätt. Kan knappast vänta att det blir riktigt tokvarm och man kan påriktigt gå barfota ute ♡ Undrar just hur vårigt det kommer att vara om nio dagar då jag återvänder hem från sjön. Alltid lika kul att märka hur naturen förändrats. Senast så hade all snö smultit bort (efter takatalvi) och det var fortfarande ljust klockan sju. 

Men innan nästa utomhusvistelse måst man stiga ombord igen. Ses snart igen 🙂

—

Voihan kevät, millä keleillä meitä on hemmoteltu. Aurinolasit ovat olleet nenänpäällä taukoamatta ja posket ovat saanneet väriä pintaan. Pian sitä jo voi kävellä paljain jaloin ulkosalla ♡ Mitenköhän keväistä onkaan yhdeksän päivän kuluttua kun palaan mereltä? Viimeksi kun tulin töistä kotiin oli takatalven lumet sulanneet ja aurinko porotti vielä kello seitsemältä illalla 🙂    

Mutta ennen kun ihmettelen kuinka paljon luonto voikaan muuttua pienessä ajassa, on aika suunata laivalle ja töihin. Nähdään taas pian 🙂