Titta så rik jag är!

Studentbyn här i Åbo är ett eget liten samhälle där tolerans, öppenhet och generositet står i grundlagen. Vi tolererar att grannen har lyan full med människor som dansar Gagnamstyle klockan 3 på natten – Imorgon kan det nämligen hända att vi är värdar för festen. Vi säger hej, eller något ditåt, när vi möter varandra i trappuppgången, och vi har till och med någraordiga konversationer i hundparken. Vi delar generöst med oss av våra myntaplantor till våra grannar, och de mycket eftertraktade flyttkartongerna är kollektiv egendom. Visst har vi som varje samhälle en del problem, att mötas av fulla tvättmaskiner när den egna tvättiden börjar är kanske det typiskaste. Detta till trots kan konstateras att vi lever i en liten utopi.

Här i studentbyn är söndag en ypperlig dag för att göra affärer. Eftersom vi helt klart evoluerat förbi det övriga samhällets regler och normer är sedlar och mynt inte särskilt intressanta. Intressantare valuta är grumlig dryck och olika former av födoämnen, vi har ju till skillnad från det övriga samhället förstått vad som bör prioriteras.

Titta så rik jag är! Valutan cookies är speciellt tacksam eftersom vi som besitter de rätta egenskaperna införskaffar oss rikedomar både snabbt och enkelt, och de accepteras också som betalningsmedel av de flesta. Jag sitter nu på en rikedom som jag kan dela ut till höger och vänster för att förväva de tjänster och materia jag för stunden har behov av.

Med det här fatet köper jag en TV-möbel med inkluderad hemleverans. Vad jag ska köpa med de övriga kexen återstår att se.

Viva Yo-Kylä!