Dille på påsk

Förstår inte vad det är med mej i år – aldrig tidigare har jag varit såhär pigg på att påskpynta och mysa. Jag odlar till och med påskgräs för första gången sedan 1994. Det måste vara för att vintern kändes så extremt hemsk i år, och nu känns det som om våren verkligen är på kommande.

Pääsiäiskärpänen on puraissut minua pahemman kerran. Noin 15 vuoden jälkeen on taas aika kasvatella rairuohoa.

Pikkuvirpojiakin kävi kylässä. Saivat paremman puutteessa Fazerin siniset konvehdit, jotka ilmeistä päätellen olivat maailman tylsimmät karkit. Muistan kyllä itsekin, että ne kaikkein ikävimmät mummot aina pääsiäisenä jakelivat jotain hirveitä Julia- tai Kettukarkkeja kun mentiin virpomaan. Olen nyt siis yksi heistä.