TÄNDER
Måste bara skriva ett inlägg om mina tänder! Bara för att det inte är ofta som jag kommer nöjd ut från tandläkaren. Har genom årens lopp blivit pinad där hur mycket som helst. De ungefär 10 senaste åren har jag sprungit hos tandläkaren i medeltal säkert en gång i månaden. Detta springande beror på att man då jag gick i lågstadiet märkte att det, som det för min mamma och bror också gör, fattas bestående tänder. Alltså en ärftlig grej, men mamma och min bror har turen att bara ha en tand som så att säga fattas, och det har gått lätt att fixa så ingendera har någon glugg. Men åt mig fattades det 5 bestående tänder. Plus visdomständer. Då man märkte det hade jag ännu mjölktänderna kvar. Det märktes på en röntgen som min mamma tjatat till mig för att hon visste att det var en ärftlig grej och tänkte att det är bäst att börja på med tandställning i tidig ålder ifall det fattas någon tand. På röntgen syntes det alltså att under fem mjöktänder inte fanns något anlag? till bestående tänder.
Det bestämdes att jag skulle få ett tandimplantat. Men det kunde man göra först då käken växt färdigt som brukar vara vid 20-års ålder. Så såhär länge har jag sprungit där. Haft tandställning, fixat till bettet. Sprungit hos specialläkare för att få klartecken eftersom man också måste flytta på min bihåla som satt lågt ner. Och det värsta var nog operationen som måste göras för att det inte fanns någon benbyggnad att fästa implantatet i, så man måste göra en bentransplantation från hakan. Det var hemskt, minns känslan då jag vaknade från att ha varit nersövd och hela ansiktet kändes mörbultat. Levde på flytande mat någon vecka och hakan var öm flera månader efteråt. Sedan operation nummer två som jag ännu får obehag av att tänka på. Jag var så stor på mig och sa att jag klarar mig utan att bli nersövd, men ångrade mig nog med gråten i halsen då de stack ca 10 bedövningssprutor i mig. Och sedan fick jag äntligen tandkronan på plats. Och sedan blev den lös lite mindre än ett år senare. Nu har den dock varit slutgiltigt på plats i ett halvår ungefär. Det var meningen att man ännu skulle justera bettet, men jag sa ifrån att nu får det räcka. Så de kom på en annan lösning, att ”bygga ut” mina tänder med en slags massa. I två etapper har jag gått till tandläkaren för att fylla igen mina gluggar i nedre käken, och nu när allt är färdigt måste jag bara visa hur nöjd jag är. Hade aldrig ens vågat drömma om såhär fina tänder! Eller fina och fina, men vilken skillnad från utgångsläget. Jag är så glad att jag gått igenom allt detta.
Då jag visar före och efter bilderna åt vännerna är de helt chockade. De har aldrig märkt att jag skulle haft så eländiga tänder. Bra är ju det, jag blev van att hålla nedre läppen för tänderna då jag hade tandställning.
Före:
Och efter första etappen:
Det slutgiltiga resultatet:
Min finaste! Fotograf: Sandra Vaihela.