Nu har vi nått den milstolp att det är dags att ta farväl. Säga att detta har varit ett underbart hem. Tacka för alla de vänner och utbytta ord man fått dela med sig, men framförallt vara tacksam för att man har fått vara en del av den positiva andan som Lily är. För mig blir det snart fem år som jag har aktivt bloggat och av dem har jag spenderat hälften här på Lily. Fem år då jag har fått känna efter vem jag är som bloggare. Vad jag vill med min blogg och vad jag vill förmedla. Måst säga att det inte har varit en lätt väg. Det har medfört massor med både med- och motvindar. Tusentals med foton Timmar och dagar framför datorn. Tårar och frustation. Skratt och framgång. Inte ett enda inlägg skulle jag byta ut eller radera utan alla stannar kvar som ett minne jag kan gå tillbaka till. 

Ni har säkert också märkt av att det inte blivit så många inlägg under det senaste månaderna. Och de som jag har fått till stånd har varit tja.. lite på hälft. De har inte nått den nivå jag kräver av mig själv och därmed har det känts väldigt frustrerande att leverera något alls. Nu tog jag medvetet en lite längre paus och måst säga att det har kännts riktigt skönt. Har funderat och vägt vad jag skall göra med denna blogg. Fortsätta, sluta eller börja om från början. Har endå aldrig kunnat tänka mig att sluta helt – bloggande har endå blivit en väldigt viktig, men framförallt kär hobby som följer med mig varje dag.    

Denna paus har kännts skön och bestämde mig för att jag tänker dröja ut på den så länge som jag behöver för att sedan kunna komma tillbaka och säga tack och adjö. Ett slutligt adjö är detta endå inte för jag har tagit mig tid och skapat något nytt. Ett nytt hem och ställe där jag kan vara mig själv igen, utan press och utan deadlines. Hoppas ni följer med mig till mitt nya hem och fortsätter dela med er av era underbara kommentarer. 

www.smalldecolove.blogspot.com

Kramar,

Katri

—

Nyt ollaan tultu siihen pisteeseen että on aika sanoa hyvästi. Todeta että tämä oli aivan upea koti. Kiittää kaikkia ihania ystäviä ja vaihdetuista sanoista – mutta ennen kaikkea olla kiitollinen siitä että on saanut olla osa tätä isoa ja mahtavaa perhettä joka Lily on. Itselläni tule kohta kasaan viisi vuotta bloggaajana ja niistä vuosista tuli vietettyä melkein puolet täällä Lilyssä. Viisi vuotta jolloin olen saanut kasvaa ja kehittyä. Tunnustella kuka minä olen bloggaajana ja mitä minä haluan viestittää. Tämä tie ei ole ollut mitenkään helppo sillä matkan varrelle on osunut sekä myötä- että vastatuulta. Iloja ja turhaantumisia. Tuhansia valokuvia ja tuntitolkulla tietokoneen edessä vietettyä aikaa. Yhtääkään postausta en jättäisi välistä tai poistaisi vaan kaikki säilyvät tallella muistona. 

Olen jo pidemmän aikan pähkäillyt ja punninut mitä tehdä blogini suhteen. Jatkaa, lopettaa tai aloittaa alusta. Jotenkin itse bloggaaminen on tökkinyt koko kuluneen vuoden ajan. Ideat ja aika on ollut vähissä mutta ennenkaikkea blogin sisältö ei ole vastannut sitä mitä todella hauaisin viestittää. En ole kuitenkaan pitänyt vaihtoehtona lopettaa blogin pitämistä, sillä itse bloggaamisesta on tullut minulle erittäin tärkeä – mutta ennen kaikkea erittäin mieluisa harrastus joka kulkee mukanani jokapäiväisessä elämässä.

Jonkin aikaa sitten otin kuitenkin tietoisen tauon ja etäisyyden blogiini. Tauko joka tuli todella tarpeseen ja jota ajoin pitää siihen asti kunnes voin palata sanomaan kiitos ja näkemiin. Lopullinen hyvästi tämä ei kuitenkaan ole sillä olen tällä välin luonut jotain uutta. Uuden kodin jossa voin taas olla ihan oma itseni ilman painetta ja aikarajaa. Toivottavasti tekin seuraatte matkaani uudessa kodissani. 

www.smalldecolove.blogspot.com

Nähdään!

t. Katri